Celiaki är en sjukdom som orsakas av proteiner, dvs. gluten, som finns i vete, korn och råg. Den är en livslång autoimmun sjukdom som stör upptagningen av näringsämnen.
Celiaki är klart vanligare än man tidigare trott. En del har sjukdomen utan att de vet om det, eftersom celiaki kan länge ha endast ringa symtom. Sjukdomen är lika utbredd i de västländer där kosten är baserad på spannmål som orsakar celiaki: vete, korn och råg. I dagens läge kan celiakiker använda havre, förutsatt att havret är rent och inte blandat med spannmål som orsakar celiaki.
Vem insjuknar i celiaki?
Den faktiska orsaken till celiaki är okänd, men ett starkt ärftligt anlag är en av riskfaktorerna. Ärftligheten av celiaki är cirka 10–20 procent.
Andra riskgrupper är personer med vissa autoimmuna sjukdomar, såsom unga med diabetes, personer som har vissa sköldkörtelsjukdomar och personer med Sjögrens syndrom. Rekommendationen är att om en person tillhör en riskgrupp, utförs screening för celiaki med antikroppstester vid minsta misstanke om sjukdomen.
Man kan insjukna i celiaki vid vilken ålder som helst efter att spannmål har införts i kosten. I Finland konstateras sjukdomen i genomsnitt vid cirka 40 års ålder. Det uppskattas att cirka ett barn av hundra lider av celiaki i Finland.
– Celiaki bryter ofta ut redan bland barn under skolåldern. Ett rikligt intag av mat med hög glutenhalt som har inletts i tidig ålder kan göra att sjukdomen bryter ut snabbare, säger barnläkare Timo Klemola.
8 x de vanligaste symtomen vid celiaki
De mest typiska symtomen vid celiaki är:
- olika tarmbesvär
- konstant diarré
- lös avföring
- luftbesvär
- svullen mage
- tarmkramper
- aptitlöshet
- kräkningar.
Enligt Klemola kan även laktosintolerans vara ett symtom vid celiaki. Obehandlad celiaki hör samman med en sekundär brist på laktasenzym och i början av celiakibehandlingen rekommenderas utöver en glutenfri kost (på finska) även en laktosfattig kost.
Celiaki kan också ha andra symtom än magsymtom
Alla celiakiker har nödvändigtvis inte magbesvär eller andra tydliga symtom.
Tidigare uppfattades celiaki som en sjukdom som endast orsakade mag- eller hudsymtom. I dag vet vi att alla celiakiker nödvändigtvis inte har magbesvär eller andra tydliga symtom. Anemi och trötthet kan också vara tecken på celiaki.
Specialistläkaren inom inre medicin och gastroenterologi Tiina Kojo berättar att celiaki ofta handlar om annat än bara diarré eller magbesvär.
– Levervärdena kan vara förhöjda till följd av obehandlad celiaki. Vid diagnosticeringen av möjliga orsaker till barnlöshet kontrolleras oftast också om orsaken skulle kunna vara celiaki, även om det inte har förekommit några tydliga symtom, berättar Tiina Kojo.
Om barnet börjar växa långsammare kan detta vara ett tecken på celiaki.
– I sin allvarligaste form leder celiaki till närings- och tillväxtstörningar. Vid klassisk spädbarnsceliaki har patienten en rund uppsvälld mage, smala extremiteter, tillväxtstörning och är undernärd. Sådana fall förekommer lyckligtvis sällan numera, tröstar barnläkaren Timo Klemola.
Läs mer: Celiaki hos barn - ett vanligt besvär (på finska)
Vad händer i kroppen vid celiaki?
Celiaki orsakar inflammation och skador på tarmluddet på tunntarmens yta. Det leder till störningar i upptagningen av näringsämnen och därigenom till olika problem, till exempel till anemi, osteoporos och neurologiska problem samt till uppväxt- och utvecklingsstörningar hos barn.
Utslag i samband med celiaki kallas dermatitis herpetiformis. Utslagen består av kliande hudblåsor som uppkommer ofta i armbågarna och framtill på knäna.
Celiaki kan också orsaka leverskador, barnlöshet och skador på tandemaljen. Buksymtom på celiaki kan uppträda som diarré, men ofta har patienten endast gasbildning, lös avföring eller lindrig buksmärta. En del celiakiker har inga buksymtom alls, eller så är symtomen mycket lindriga.
Obehandlad celiaki ökar något risken för cancer i tunntarmen.
Hur diagnosticeras celiaki?
Celiakiscreeningen genomförs med blodprov om sjukdomen har konstaterats hos andra familjemedlemmar. Med hjälp av celiakiscreening hittas även insjuknade som är symtomfria eller har lindriga symtom. Förutom blodprovet tas vid behov för säkerhets skull också en biopsi, dvs. ett vävnadsprov, från tunntarmen.
– Det räcker inte alltid enbart med blodprovet för att ställa en diagnos. Den egentliga celiakidiagnosen grundar sig på en biopsiundersökning av tunntarmen. Med denna undersökning kan man konstatera de för celiaki typiska förändringarna på tunntarmens slemhinna. På barn tas biopsin oftast under full anestesi, berättar barnläkaren Timo Koskela.
Vid undersökning av hudceliaki tas biopsin under lokalbedövning från frisk hud nära hudutslagsområdet.
Patologen undersöker biopsierna med mikroskop och söker efter förändringar som är typiska för celiaki, dvs. förlust av ludd i tunntarmen, avtrubbning av villi och inflammatoriska celler.
Vid hudceliaki finns så kallade IgA-depositioner i huden.
Celiaki behandlas noggrant
Den enda behandlingen av celiaki är en noggrann och livslång celiakidiet, det vill säga en glutenfri diet. Då undviker patienten helt vete, råg och korn.
Klemola säger att det är krävande att undvika spannmål i kosten eftersom många färdiga livsmedel innehåller till exempel vete.
– Ris, majs, bovete och hirs är riskfria alternativ, säger han.
Havre kan också användas med måtta.
– Barn som har celiaki kan använda ren havre, och havregrynsgröt är en bra frukost. Man måste dock läsa innehållsförteckningarna omsorgsfullt. Det kan ju hända att havrebrödet man köper i matbutiken innehåller rikligt med vete.
Kom ihåg att du inte behöver bli ensam med dina symtom. Det finns hjälp att få.