Största delen av tumörer på äggstockarna är godartade och de förekommer hos kvinnor i alla åldrar. Dessa tumörer försvinner av sig själv och kräver inte behandling. Incidensen av äggstockscancer stiger med åldern och är högst hos 60–69 år gamla kvinnor. Det är viktigt att avskilja funktionella cystor från egentliga tumörer.
Funktionella cystor, det vill säga vätskefyllda blåsor, kan utvecklas på äggstockarna när kvinnan är i fertil ålder. Då talas om en äggblåsor som inte spricker. Äggblåsan innehåller vävnadsvätska och kan växa upp till en storlek på 5–6 cm. Vanligtvis försvinner äggblåsan under nästa menstruationscykel. Också gulkroppen kan forma en cysta som innehåller blodigt sekret. Dessa cystor som försvinner av sig själv hittas hos ungefär 5–10 % av kvinnor i fertil ålder och hos 3–15 % av kvinnor i övergångsåldern. Cystorna hittas ofta i samband med en gynekologisk ultraljudsundersökning.
Symptom på cystor på äggstockarna
Tumörer på äggstockarna brukar inte ge symptom i början. Vissa tumörer kan producera kvinnligt könshormon, vilket förorsakar blödningsstörningar. Symptomen visar sig när tumören blir större. Då kan den förorsaka smärta, svullnader och känslor av tyngd. Den kan också trycka mot tarmsystemet och urinblåsan. En plötslig, stark smärta kan uppkomma om cystan spricker. Cystan kan också vrida sig, vilket förorsakar en stark smärta.
När ska jag gå till läkaren?
En enstaka, övergående skärande smärta i nedre buken kräver inte att du besöker läkaren omedelbart. Om smärtan är återkommande eller om du har de symptom som nämndes ovan (svullnad av buken, problem med att kissa eller tömma tarmen, blödningsstörningar) finns det skäl att göra en vaginal ultraljudsundersökning nästa gång du går på en gynekologisk undersökning. På grund av ultraljudsundersökningen kan läkaren göra en remiss till fortsatta undersökningar och behandlingar. Efter undersökningen ger läkaren en bedömning om cystans art med syftet att avskilja godartade tumörer från elakartade tumörer.
Behandling av cystor på äggstockarna
Funktionella cystor behandlas genom att följa upp situationen med hjälp av ultraljudsundersökningar. Cystan uppföljs inte om det är frågan om en enrummig cysta på under fem centimeter hos en kvinna i fertil ålder eller en cysta på under tre centimeter på en kvinna i övergångsåldern. Läkaren kan ordinera hormonella behandlingar som t.ex. p-piller till en del patienter.
Om cystan förorsakar symptom, växer under uppföljningen eller om det konstateras att mängden tumörmarkörer stiger, kan cystan kräva operation. För att spara den friska och normala äggstocksvävnaden utförs operationer på äggstockstumörer oftast som endoskopiska operationer. Operationens omfattning beror på tumörtypen.
Hedelmällisessä iässä olevat naiset voivat ehkäistä toiminnallisten kystien syntymistä yhdistelmäehkäisypillereillä tai ovulaation estävillä minipillereillä, sillä ne estävät munarakkulan kypsymistä.
Toiminnallisilla munasarjakystilla ei ole yhteyttä lapsettomuuteen. Kohdun limakalvon sirottumatautiin eli endometrioosiin voi kuitenkin liittyä paitsi niin sanottuja suklaakystia, myös joskus lapsettomuutta.
Alussa munasarjasyövän oireet voivat olla hyvin lieviä ja epämääräisiä. Mahdollisia oireita ovat lievä alavatsakipu, alavatsan turvotus, virtsaamisongelmat, vuotohäiriöt ja suolen toiminnan vaihtelu. Koska oireet voivat olla moninaisia, kaikkien uusien ja häiritsevien oireiden vuoksi kannattaa hakeutua tutkimuksiin.
Munasarjasyöpiä on useita eri typpejä, joista osa kehittyy nopeammin ja osa hitaammin. Mitään seulontatutkimusta, jolla voisi tutkia mahdollista alkavaa munasarjasyöpää, ei ole vielä pystytty kehittämään. Tämän vuoksi vaikka olisi käynyt gynekologin tarkastuksessa vuosi sitten, on mahdollista, että munasarjoihin ehtii siinä ajassa kehittyä pahanlaatuinen kasvain.
Kyllä voi. On mahdollista, että leikkauksesta huolimatta elimistöön jää syöpäsoluja, jotka alkavat myöhemmin kasvaa.
Jos lähisuvussa on esiintynyt naisten hormonaalisia syöpiä, kuten munasarjasyöpää tai rintasyöpää, kannattaa säännöllisessä tarkastuksessa käydä vuoden tai kahden välein. Tarkastuksesta ei ole koskaan haittaa, joten gynekologin vastaanotolle kannattaa hakeutua mieluummin säännöllisesti kuin liian harvoin.