Diabetes

Enligt nutida uppfattning är diabetes en grupp olika ämnesomsättningssjukdomar, där blodsockret är förhöjt under en längre tid. Förhöjt blodsocker beror på en störning i bukspottkörtelns insulinproduktion och/eller på att insulinets effekt är nedsatt. Det farligaste draget i diabetes är att sjukdomen ofta är helt symtomfri – hos de flesta patienter konstateras diabetes helt oväntat, till exempel i samband med en rutinmässig kontroll. Vardagligt kallas diabetes även för sockersjuka eftersom man tidigare trodde att diabetes endast beror på förhöjt blodsocker. I dag vet man att det handlar om energiomsättningen på ett bredare plan: diabetes är bland annat förknippad med dålig kolesterolbalans och medför förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Diabetes brukar indelas i två typer: typ 1-diabetes eller insulinberoende diabetes och typ 2-diabetes eller s.k. vuxendiabetes. I typ 1-diabetes upphör insulinproduktionen i bukspottkörteln, medan typ 2-diabetes kännetecknas av insulinresistens, vilket innebär att insulinets effekt i vävnaderna är bristfällig. Dessa två typer av diabetes är enligt nutida uppfattning emellertid endast ytterligheterna på en bred skala av olika sjukdomar. Utöver dem finns en hel del sjukdomsformer, vars drag ligger någonstans mellan de två ytterligheterna.

Typ 2-diabetes blir allt vanligare överallt i världen, även i Finland. I Finland är typ 1-diabetes vanligare än i något annat land i världen. Den vanligaste typen av diabetes är typ 2-diabetes, som i Finland har blivit en betydande folksjukdom. Det finns cirka 300 000 personer med typ 2-diabetes i Finland. Dessutom beräknas cirka 150 000 personer lida av typ 2-diabetes utan att vara medveten om detta. Det finns ungefär 50 000 personer med typ 1-diabetes i Finland. Behandlingen av diabetes bör inledas i ett så tidigt skede som möjligt, och hälsosamma levnadsvanor spelar en nyckelroll i behandlingen.

Symtom på diabetes

Typ 2-diabetes är vanligtvis i början symtomfri eller ger endast lindriga symtom. Därför kommer diagnosen ofta som en överraskning. Symtomen på diabetes utvecklas långsamt, vilket ger kroppen tid att anpassa sig. Hos de flesta patienter diagnostiseras diabetes först efter flera år, ofta av en slump, till exempel vid en rutinmässig hälsokontroll inom företagshälsovården. På grund av symtomfrihet tar det uppskattningsvis i genomsnitt fem år innan sjukdomen diagnostiseras. Vid typ 1-diabetes utvecklas symtomen snabbare, och om man inte reagerar på dem i tid kan patienten drabbas av ketoacidos. 

Typiska symtom på diabetes:

• trötthet
• ökad törst
• ökade urinmängder
• ofrivillig viktminskning
• känslighet för infektioner.

Utöver förhöjt blodsocker orsakar diabetes ofta även högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden samt ökad koagulation, vilket leder till förkalkning och förträngning av artärerna. Diabetikerna har en betydligt större risk för hjärtinfarkt, stroke och cirkulationsrubbning i benen (fönstertittarsjuka) än personer som inte har diabetes. Rökning ökar risken avsevärt hos alla, men särskilt hos diabetiker. 

Behandlingen av diabetes ska inledas så tidigt som möjligt utan att först följa situationen. Det är viktigt att ändra sina levnadsvanor om blodsockervärdena är förhöjda, även om de inte överstiger gränsen för diabetes. Lyckade ändringar i levnadsvanor i ett tidigt skede kan göra att diabetes bryter ut flera år senare än annars eller, om det är fråga om en mycket lindrig sjukdomsform, att man inte alls drabbas av diabetes.

Riskfaktorer för diabetes

Till riskfaktorerna för diabetes hör bland annat:

• övervikt, särskilt bukfetma
• metabolt syndrom
• diabetes i släkten
• om det någon gång har konstaterats att du har åtminstone lätt förhöjt blodsocker
• graviditetsdiabetes
• förhöjt blodtryck, en hjärtsjukdom eller en cirkulationssjukdom, såsom kranskärlssjukdom, stroke eller åderförkalkning i benen
• rökning, brist på motion eller sömnbrist.

Du kan kartlägga din diabetesrisk genom att göra Diabetesförbundets risktest (på finska). Frågorna i testet gäller bland annat arvsanlag, ålder, midjemått och levnadsvanor. Om du har förhöjd risk att få diabetes rekommenderar vi att du bokar tid på Mehiläinens DiabetesMottagning för närmare undersökningar.

Diabetesrelaterade sjukdomar

Det finns vissa diabetesrelaterade sjukdomar, som utvecklas långsamt med åren. Dessa sjukdomar är:

• njursjukdom eller nefropati
• förändringar i ögonbotten eller retinopati
• förhöjt kolesterol
• hjärt- och hjärninfarkt
• artärsjukdomar
• skador på små nerver eller diabetesneuropati
• fotproblem och fotsår
• tand- och munsjukdomar.

Diabetikerna har en betydligt större risk för hjärt- eller hjärninfarkt än personer som inte har diabetes. Vid behandling av diabetes genomförs regelbundna screeningar av njursjukdom, ögonbottenförändringar och fotproblem. Blodtrycket och kolesterolvärdena mäts med jämna mellanrum. Skadorna på de små nerverna leder till nedsatt känsel i fötterna. Även fotsår och andra fotproblem är vanliga hos diabetiker. Svårläkta fotsår är vanliga hos diabetiker och kan i värsta fall göra att en del av foten måste amputeras. 

Diabetes hos barn

Barn har oftast typ 1-diabetes (insulinberoende diabetes). Även typ 2-diabetes är möjlig hos barn, men detta är betydligt mer sällsynt. Hos barn är det vanligaste symtomet ketoacidos, dvs. insulinbrist, som utvecklas snabbt och kräver jourvård. Barn som lider av diabetes vårdas och följs upp oftast inom specialiserad sjukvård.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes är en störning i sockeromsättningen, som för första gången uppträder under graviditeten och försvinner efter förlossningen. Graviditetsdiabetes är dock ett tecken på att risken för att senare drabbas av typ 2-diabetes är klart förhöjd. Hos gravida kvinnor ökar förhöjt blodsocker risken för förhöjt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Det kan även leda till att fostret blir exceptionellt stort och att det nyfödda barnet lider av hypoglykemi.

Hälsosamma levnadsvanor spelar en nyckelroll såväl vid behandling av graviditetsdiabetes som vid förebyggande av diabetes efter graviditeten. Genom att ägna uppmärksamhet åt vikt, kost och motion kan man betydligt minska risken för att senare i livet drabbas av typ 2-diabetes. Om den genetiska mottagligheten är liten, är det möjligt att genom hälsosamma levnadsvanor och normal vikt till och med helt och hållet undvika diabetes. Graviditetsdiabetes följs på rådgivningsbyrån eller moderskapspolikliniken. Efter förlossningen mäts blodsockret med hjälp av ett sockerbelastningstest. Om resultatet är normalt ska testet upprepas efter tre år och efter detta regelbundet genom livet.

Undersökning av diabetes

Riskerna för diabetes kan kartläggas utan laboratorieundersökningar, men konstaterandet av diabetes förutsätter mätning av blodsockret. Om man har anlag för bukfetma och om någon av de närmaste släktningarna har diabetes, är det bra att då och då kontrollera blodsockervärdena och diskutera med en läkare, till exempel vid ett företagshälsovårdsbesök eller en rutinmässig kontroll. 

Även om fasteblodsockret eller det glykerade hemoglobinet är normalt utesluter en enskild mätning inte diabetes. Den bästa metoden för att kartlägga sockeromsättningen är ett sockerbelastningstest. Med hjälp av testet kan man till och med upptäcka lindriga störningar i sockeromsättningen flera år innan patienten drabbas av diabetes. I flesta fall kan diabetes inte konstateras genom att enbart mäta fasteblodsockret. Det glykerade hemoglobinet är däremot medelvärdet för blodsocker under tre månader och är således inte tillräckligt känsligt för att kunna indicera begynnande eller lindrig diabetes. När diabetes har konstaterats är det motiverat att inleda läkemedelsbehandlingen utan att först följa situationen. När förändringarna i levnadsvanorna börjar påverka blodsockernivån kan medicineringen ofta minskas.

Om du misstänker att du har diabetes kan du boka tid hos allmänläkare, företagsläkare eller en diabetesskötare på Mehiläinens DiabetesMottagning. Boka tid hos Mehiläinen via tidsbokningen på nätet med sökordet DiabetesMottagning eller per telefon. 

Behandling av diabetes 

Diabetes behandlas med läkemedel och ändrade levnadsvanor. Sjukdomen fortskrider individuellt – hos vissa snabbare än hos andra. Därför ska man inte vänta på symtom på diabetesrelaterade sjukdomar eller högt blodsocker utan sträva efter att behandla diabetes på ett förebyggande sätt.

Hörnstenen i behandlingen av diabetes är personens eget agerande och ändringen av levnadsvanorna – det viktigaste är att diabetikern lyckas med egenvården. Levnadsvanorna ska ändras långsamt, med små steg, eftersom plötsliga stora ändringar sällan blir bestående. För att lyckas behöver diabetikern information, handledning, stöd och verktyg för egenvård, som ska erbjudas av ett mångprofessionellt vårdteam. Verktygen omfattar förmedling av forskningsbaserad information, utredning av individuella risker, stöd för ändring av levnadsvanorna samt planering av den läkemedelsbehandling som behövs. 

Läkemedelsbehandlingen av diabetes har utvecklats betydligt under de senaste åren. Det finns både injektioner och tabletter. Vid typ 1-diabetes är insulin fortfarande det viktigaste läkemedlet, men vid andra typer av diabetes används det inte längre som första alternativ. Det lämpligaste läkemedlet väljs tillsammans med läkaren ur ett brett utbud av olika alternativ. I dag är syftet med läkemedelsbehandlingen att utöver blodsockret även påverka bland annat kolesterolvärdena, blodtrycket samt de metabola faktorerna. Aspirin rekommenderas nuförtiden inte till alla diabetiker som förebyggande behandling utan endast utifrån en individuell riskbedömning om patienten redan har diagnostiserats med åderförkalkning eller har en betydligt ökad risk för åderförkalkning. Med hjälp av hälsosamma levnadsvanor är det möjligt att minska mängden läkemedel.

Kost och motion vid diabetes

Till och med en liten viktminskning förbättrar hälsan och gör att man mår bättre. Det är även ett effektivt sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes. De nuvarande näringsrekommendationerna är en bra utgångspunkt för vem som helst, även för diabetiker.

Motion spelar en stor roll vid förebyggande och behandling av diabetes. Undersökningar har visat att regelbunden motion förebygger diabetes. Motion spelar en särskilt viktig roll vid viktkontroll och förebyggande av diabetesrelaterade sjukdomar, även vid typ 1-diabetes.

Expert för artikeln är Tove Laivuori, ML, specialist i allmänmedicin
Källor: God medicinsk praxis, Terveyskirjasto