Frisk mun, friska levnadsår

Att sluta röka ger bevisat flera levnadsår. Även en hälsosam kost och regelbunden motion ger lång livslängd. Och att tvätta tänderna och rengöra mellanrummet mellan tänderna omsorgsfullt?

Thomas Perls, medicine professor vid universitetet i Boston har utarbetat Living to 100 Life Expectancy Calculator-livslängdsräknaren, med vilken man kan beräkna den svarandes livslängd utgående från levnadsvanor och hälsotillstånd. I Perls formel ger regelbunden rengöring av mellanrummet mellan tänderna ett år längre livslängd.

Erkki Virta, senior advisor inom munhälsa och tandläkare hos Mehiläinen, konstaterar att det är omöjligt att på ett helt tillförlitligt sätt uppskatta hur en enskild faktor inverkar på en människas livslängd. När det kommer till hälsa hör alla faktorer samman. Faktum är dock att friska tänder och slemhinnor hör samman med hur länge och hur frisk en människa lever.

– God munhälsa skyddar mot sjukdomar och tryggar därmed livslängden. Bland inflammationer i munnen orsakar parodontit många olika allvarliga sjukdomar, säger Virta.

Parodontit ger bland annat större risk för hjärt- och hjärninfarkt samt åderförkalkning och försvårar en balanserad behandling av diabetes. I vissa undersökningar har parodontit till och med kopplats samman med cancer, reuma och minnessjukdomar.

Parodontit kan också ha mer direkta konsekvenser. Man kan till exempel dö av en tandrelaterad inflammation om den till exempel orsakar blodförgiftning.

Hälsoproblem sköts av en läkare och tandvärk av en tandläkare – så har man ju alltid tänkt. Enligt Erkki Virta har man inte förstått hur munhälsa hör samman med hela kroppens hälsa, eftersom man traditionellt har skött dessa var för sig.

– Det finns tätt med blodkärl i munnen. Därför kommer en ofantlig mängd bakterier och patogener in i blodomloppet och i hela kroppen via inflammationer i munnen. Inflammationer i munnen utsätter oss för faror som vi inte ännu ens helt känner till, säger Virta.

När vi blir äldre betonas munhälsans betydelse för hela kroppens hälsa. Många äldre lider av sjukdomar, som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar som gör parodontit särskilt farligt.

– När man blir äldre borde man fästa ännu mer uppmärksamhet vid att sköta sina tänder, eftersom salivutsöndringen minskar och man enklare får hål i tänderna, säger Virta.

Enligt Virta har man först de senaste 10–15 åren på allvar undersökt parodontit, när man å andra sidan i årtionden har undersökt hur tobaksrökning påverkar hälsan. Informationen om farorna med parodontit är alltså relativt ny och vi känner ännu inte tillnärmelsevis till alla sjukdomens konsekvenser.

Parodontit är en sjukdom, vars behandling kräver uthållighet och ansträngningar. Dessutom kan den ha funnits i munnen en lång tid utan några symtom. Dess inverkan på kroppen är ofta större än till exempel en tandinflammations.

– Om en tand är inflammerad och den tas bort har även inflammationen behandlats. Men parodontit kräver en lång behandling, fortlöpande uppföljning och god egenvård, säger Virta.

Parodontit behandlas genom att omsorgsfullt rengöra tänderna och tandköttsfickorna och ta bort tandsten. Vid behov används medicinering och operation.

Allt fler äldre finländare har i stället för implantat kvar sina egna tänder. Man måste ta särskilt väl hand om dem. Så här lyckas det:

1. Rengöring av tänder och mellanrum samt en regelbunden måltidsrytm. Munnen torkar ut och man får lättare hål i tänderna till följd av högre ålder och vissa läkemedel.
2. Tandläkarbesök varje år. Vid högre ålder finns det ofta redan många lagningar och vid kanterna av dessa uppstår enkelt nya hål.
3. Kontrollera egenvården hos en munhygienist. Blir alla mellanrum säkert rena? Ta med din tandborste till munhygienisten så kan ni tillsammans finslipa tekniken. Borstning med eltandborste är inte alltid effektiv.

Boka tid till tandundersökning via Mehiläinens tidsbokning eller genom att ringa kundtjänsten 010 273 8000.

Även Digikliniken för tand- och munhälsa betjänar varje dag, året runt.