Ångest som en tillfällig känsla är helt normalt. Alla människor upplever ångest i något skede av sitt liv. Vanligtvis finns det en orsak till ångesten – till exempel långvarig stress eller det faktum att det sker alltför många saker på en gång. Det kan även vara positiva saker, till exempel ett nytt parförhållande, en ny arbetsplats eller flytt till en ny bostad.
Temporär ångest ökar prestationsförmågan. Kraftig ångest kan dock ha motsatt effekt – man känner sig handlingsförlamad och ångesten orsakar problem i arbetet eller studierna och i sociala situationer. Ångest kan till exempel leda till att människorelationer går i lås.
Med ångestsyndrom avses sådana långvariga, i förhållande till situationen överdrivna ”känslolåsningar”, som gör personen handlingsförlamad och försvårar en normal vardag. Ångestsyndrom är allmänt förekommande, var fjärde finländare upplever någon gång i livet ångest.
Symtom på ångestsyndrom
Ett mycket vanligt symtom på ångest är sömnlöshet, berättar psykoterapeut Minna Tuominen från Mehiläinen.
– Till en början kan sömnproblem utgöra det enda symtomet på ångest. En ångestfylld människa kan också sova för mycket. Senare uppstår ofta koncentrationssvårigheter och problem med att komma ihåg saker. En person som lider av ångest kan till exempel ha svårt att koncentrera sig på ett TV-program eller på att läsa tidningen. Man känner sig spänd, rädd, nervös och orolig, beskriver Tuominen.
Fysiska symtom på ångest är svettning, darrningar, känsla av trånghet i bröstet, hjärtklappning, andnöd och yrsel. De kan förekomma som ångestattacker eller som en mer kontinuerlig diffus känsla. Även illamående och magbesvär, rodnad, stickningar eller domningar i ben och armar samt ett tvångsmässigt behov av att urinera kan vara symtom på ångest. Många blir förskräckta av de här symtomen och tror att de kan vara farliga i sig, även om detta oftast inte är fallet.
Orsakerna till ångestsyndrom
Det finns många olika orsaker till ångestsyndrom. Orsaken kan vara förändringar i hjärnans signalsubstans, faktorer i den sociala omgivningen och även levnadsvanor, såsom riklig användning av rusmedel eller alltför mycket kaffe.
Bakom ångest döljer sig många olika slags känslor som personen antingen kan ta fasta på själv eller så inte, berättar Minna Tuominen.
– En del människor känner igen sin ångest via de fysiska symtomen, några känner direkt igen de känslor som finns i bakgrunden, till exempel rädslor. Ångest avviker från rädsla på så sätt att orsaken till rädsla är en verklig utomstående fara, medan man vid ångest inte alltid kan namnge den.
En person med ångestsyndrom känner ofta oro över sin hälsa, sina människorelationer eller sin ekonomi och upplever framtiden som dyster.
– Han eller hon kan förstå att rädslan är oproportionerligt stor i förhållande till hotet, men det lindrar inte ångesten.
När ska jag gå till läkaren?
Gå till läkaren om ångesten blir långvarig och du inte kan spåra orsaken till ångesten. Om ångesten gör dig handlingsförlamad och försvårar din vardag ska du söka hjälp.
Behandling av ångestsyndrom
Den effektivaste behandlingen utgörs ofta av en kombination av läkemedelsbehandling och terapi. Bland psykoterapierna används särskilt kognitiv beteendeterapi samt avslappningsövningar, med vilka man vanligtvis inleder behandlingen.
– Om man får en ångestattack är det viktigt att förankra sig i nuet och dra djupa andetag. Det hjälper till att få sakerna i rätt proportion samt att förhålla sig förstående till sig själv – jag är inte en maskin, nu måste jag lugna ner mig. Kroppen är vis i sina meddelanden, konstaterar psykoterapeuten Minna Tuominen.
Specialistläkaren i psykiatri, Seppo Hietanenfrån Mehiläinen påminner om att en behandling av ångestsyndrom måste planeras på lång sikt:
– Vid läkemedelsbehandling av ångestsyndrom används främst så kallade antidepressiva läkemedel, även om patienten inte lider av depression. Särskilt serotoninåterupptagshämmare är effektiva och inte beroendeframkallande och är även vid långvarig användning säkra. Så kallade lugnande läkemedel, det vill säga bensodiazepiner, kan användas en kort tid och bland annat betablockerare som används för att dämpa scenskräck kan i början av behandlingen minska de fysiska symtomen på ångest. Läkemedelsbehandlingen av ångestsyndrom borde fortsätta minst sex månader efter att symtomen har lindrats, för att behandlingen ska vara framgångsrik. Läkemedelsbehandlingen avslutas alltid enligt läkarens anvisningar.
– Det finns fungerande behandlingsmetoder för ångest. Alla undersökningar visar att en kombination av terapi och läkemedel ger den bästa hjälpen. Endast terapi kan hjälpa, men det kräver tid. Med tiden börjar man kunna hantera ångesten och då är vi en god bit på väg, sammanfattar psykoterapeuten Minna Tuominen.
Om du hos dig själv känner igen symtom på långvarig ångest ska du inte tveka att boka tid till en allmänläkares mottagning, varifrån du vid behov får en remiss till en psykoterapeut eller psykolog. Inom företagshälsovården hänvisas du vid det första besöket hos företagsläkaren vid behov vidare.