När världsläget ger ångest

Vi vaknade till sorgliga nyheter den 24 februari 2022. Kriget i Ukraina hade börjat. Kriget i Ukraina är förstås redan i sig en chockerande sak, och många av oss tänker på de människor som drabbats. En del av oss berörs mycket personligt av kriget, till exempel om våra egna släktingar eller närstående bor i krigszonen.

Kriget i Ukraina påminner dessutom finländarna om krigshotet på ett annat sätt. Många människor kan känna oro och rädsla för om vi själva är i fara. Kan kriget också komma till Finland?

En krigssituation är i sig alltid en tung och skrämmande upplevelse, och dessutom kommer situationen i Ukraina i en tid av extraordinära psykiska utmaningar. I två års tid har vi nu levt i en exceptionell världssituation som har rubbat vår grundläggande känsla av trygghet.

Coronatiden har redan varit en tung upplevelse för de flesta. Den förändrade vardagen och den ökade oron för hälsan har länge tärt på våra resurser. Precis när situationen försiktigt hade börjat gå mot det mer normala, bekanta och lugna, bröt ett krig ut. Den redan ackumulerade psykiska belastningen kan nu, starkare än normalt, lyfta smärtsamma och svåra tankar och känslor till ytan. Hjärnan kanske frågar, vad händer härnäst? Vad mer är på kommande?

Vi på Mehiläinen vill vara ett stöd för dig. Vi har sammanställt en lista med sex punkter som innehåller tips och saker att tänka på, samt information om hur sinnet fungerar i en utmanande världssituation.

1. Hjärnan får reagera

När det samhälleliga läget är oroväckande får sinnet reagera. Situationer relaterade till krig och hotet om krig ger vanligtvis upphov till känslor av exempelvis rädsla, osäkerhet och ångest. Känslor av irritation och ilska är också vanliga. Att dessa känslor uppstår är en mänsklig och normal reaktion i hjärnan och säger oss att vi står inför viktiga och berörande teman.

Men människor är alltid individer och reagerar på olika sätt och med olika intensitet. Det är bra att försöka förstå sina närstående och kollegor, även om andras reaktioner och tankar kan avvika från de egna. Till exempel kan humor väcka starka känslor i tider som dessa. Det är typiskt för vissa att närma sig svåra saker genom humor, medan samma humor för andra kan verka stötande och olämplig. I interaktion med andra är det nu bra att ännu bättre sträva efter att lyssna och förstå både sig själv och andra. Situationen påverkar oss alla, men inte på samma sätt.

2. Tillåt avgränsning

En stor belastande faktor i samhälleliga krissituationer är den försvagade känslan av kontroll. Känslan av livshantering är en viktig del av vårt välbefinnande, som nu rubbas av både coronavirusläget och krigssituationen i Ukraina. Världssituationen kan verka kaotisk och okontrollerbar, vilket ofta ökar upplevelsen av rädsla. Internet och nyheter i realtid hämtar snabbt världshändelserna nära vår egen vardag.

I en tung situation är det bra att påminna sig om saker som vi fortfarande kan påverka. Speciellt i tider med intensiv ångest är det bra att medvetet begränsa vår egen livskrets till den närkrets vi lever i. Om nyheterna ger upphov till intensiv ångest, kan det vara klokt att begränsa följandet av nyheterna till en gång om dagen, till exempel. Ur sinnets synvinkel är det viktigt att påminna sig om att vi är trygga just nu, och att det är fredligt i Finland just nu. Denna avgränsning innebär inte att vi är känslokalla inför situationen i Ukraina, utan att vi ger sinnet förstahjälpen om känslorna av ångest och rädsla börjar intensifieras så att de hotar välbefinnandet.

3. Satsa ännu mer på att ta hand om ditt välbefinnande

Den svåra världssituationen tär på våra resurser och vår ork. I tider som dessa betonas hur viktigt det är att ta hand om sitt eget välbefinnande. Sinnet och kroppen är starkt förenade. Så genom att ta hand om din kropps välbefinnande, tar du också hand om din psykiska ork. Tillräcklig vila, tillräcklig näring cirka fem gånger om dagen, motion och utomhusaktiviteter upprätthåller vårt välbefinnande. Att ta hand om vårt välbefinnande ger oss resurser att hantera en svår livssituation och svåra känslor.

En promenad ensam eller i gott sällskap är en bra första hjälpen vid till exempel ångest. Kalla eller heta duschar, mild beröring, dans, sång och till exempel gungning i gungstol är också bra funktionella sätt att lugna kroppen och sinnet.

4. Sök sällskap av andra

Närvaron och sällskapet av andra människor ger tröst. Att diskutera saker och ting tillsammans gör det lättare och påminner oss om att vi inte upplever denna situation ensamma. Att vara tillsammans med andra människor är typiskt lugnande. Håll kontakten med dina nära och kära och sök om möjligt upp människor. I arbetsgemenskapen är det bra att reservera lite mer tid än vanligt för att diskutera. Husdjurs sällskap ger också ofta tröst och gemenskapskänsla.

5. Uppmuntra barnet att prata

Barn är mästare på att känna av saker. De märker förändringar i vuxnas prat och miner och kan höra om kriget från nyheterna eller via vänner. Osäkerhet skapar ofta extra rädsla, och därför är det bra att prata med barn om krig på en nivå som passar deras ålder. Om barnet frågar om kriget eller tar in krigstemat till exempel i sina lekar: lyssna, uppmuntra barnet att berätta och svara på frågor baserat på den information du har.

Det är bra att betona säkerheten och att vardagslivet fortsätter. Bekanta rutiner och vardagliga aktiviteter ger en känsla av trygghet för människor i alla åldrar och är särskilt viktiga för barn. Till barnet kan man säga att kriget är sorgligt, men lyckligtvis fortfarande långt ifrån Finland. Det är också bra att påpeka för barnet att oavsett vad som händer så är föräldrarna här för att ta hand om barnen.

6. Man kan leva med osäkerheten

Även om osäkerhet naturligtvis är skrämmande för det mänskliga sinnet, är det bra att påminna sig själv om att osäkerhet är precis det som ordet betyder. Vi vet inte vad som kommer att hända härnäst och hur situationen kommer att utvecklas. Även om sinnet vanligtvis upplever detta som en skrämmande sak, är det bra att notera att osäkerhet också inkluderar möjligheten att allt kommer att gå bättre än väntat. När vi inte vet vad som kommer att hända härnäst är det bra att medvetet fokusera på hoppet. På något sätt, förhoppningsvis snart, kommer allt att bli bra.

Det mänskliga sinnet har också en otrolig förmåga att vänja sig vid och överleva. Efter den första chocken börjar vi hitta sätt att fortsätta vardagen och andra saker får igen plats i våra sinnen. Kom ihåg att upplevelser av glädje och lycka är tillåtna även i svåra situationer och ger viktiga resurser för att klara sig.

Om du eller din arbetsgemenskap skulle ha nytta av ytterligare stöd, vänligen kontakta din företagshälsovårdare. Tillsammans kan vi kartlägga de bästa möjliga stödåtgärderna för er.Texten är skriven av Mehiläinens företagspsykolog Milla-Maaria Kansanoja.

Texten är skriven av Mehiläinens företagspsykolog Milla-Maaria Kansanoja.