Invalidpension kan beviljas personer under 63 år, vars arbetsförmåga är avsevärt nedsatt på grund av sjukdom i minst ett år. Invalidpensionen börjar efter att perioden med sjukdagpenning gått ut, dvs. ungefär ett år efter att personen blivit arbetsoförmögen, ifall personen fortfarande är arbetsoförmögen och förutsättningarna för beviljande av invalidpension uppfylls.
Invalidpension kan beviljas tills vidare eller för viss tid. Invalidpension för viss tid kallas rehabiliteringsstöd och beviljas i situationer där det bedöms att personen kommer att återfå sin arbetsförmåga genom behandling eller rehabilitering. Delinvalidpension kan komma på fråga när det fortfarande finns arbetsförmåga kvar och deltidsarbete således är möjligt. Dess belopp är hälften av full invalidpension.
De vanligaste orsakerna till invalidpension är mentala sjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen, sjukdomar i nervsystemet och sjukdomar i cirkulationsorganen. Sedan år 2000 har mentala problem varit den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga.
Företagshälsovårdens specialkompetens är att bedöma och stödja arbetsförmågan. Förutom en företagsläkare och företagshälsovårdare deltar efter behov bland annat en företagsfysioterapeut, en företagspsykolog, en sakkunnig inom socialbranschen och en specialistläkare, som en psykiater, ortoped eller fysiater i det. Det är emellertid alltid företagsläkaren som har det övergripande ansvaret för bedömningen och slutledningarna.
Invalidpension är alltid det sista alternativet. När arbetsförmågan blir nedsatt, bedömer företagshälsovården redan tidigt behovet av behandling och rehabilitering samt olika möjligheter för att stödja och återhämta arbetsförmågan. Därefter kommer yrkesinriktad rehabilitering på fråga. I praktiken utreder företagshälsovården i samarbete med den anställda och arbetsgivaren innan invalidpension ansöks ifall det nuvarande arbetet kan skräddarsys eller ändras så att det blir lämpligare eller om det finns ett arbete som lämpar sig för den anställdes hälsotillstånd hos den nuvarande eller någon annan arbetsgivare. Den anställde kan prova på det ändrade eller nya arbetet i en arbetsprövning på 3–6 månader, där målet i allmänhet är att hitta ett heltidsarbete som lämpar sig för hälsotillståndet. En annan metod för yrkesinriktad rehabilitering är till exempel att personen utbildar sig till ett annat yrke.
Om det inte går att fortsätta i arbetslivet ens med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering, diskuterar företagshälsovården ansökan om delinvalidpension eller invalidpension med kunden. Om man beslutar sig för att ansöka om pension, skriver företagsläkaren ett B-utlåtande, där läkaren beskriver sjukdomarna och behandlingen av dem, centrala undersökningsresultat, funktionsförmågan, möjligheterna till behandling och rehabilitering, arbetshistoriken samt arbetsförmågan och dess prognos.
Invalidpension ansöks i regel hos det egna arbetspensionsbolaget. Kunden söker alltid själv om invalidpension med FPA:s och Pensionsskyddscentralens gemensamma blankett. Läs mer på finksa från FPA:s webbplats.
Innan ett utlåtande ges, bedömer företagshälsovården om det finns grunder för invalidpension och kartlägger till exempel om det fortfarande går att utföra något annat arbete med den arbetsförmåga som fortfarande finns kvar. Först efter detta kan företagsläkaren skriva ett B-utlåtande. Företagshälsovården kan också hjälpa kunden att göra upp pensionsansökan. Pensionsskyddscentralen ber också alltid om ett utlåtande av arbetsgivare för beslutet om invalidpension. Du får mer information om pensionsansökan och pensionens belopp hos ditt pensionsbolag.
Delinvalidpension ansöks på samma sätt som invalidpension. Delinvalidpension kan ansökas, om arbetsförmåga är nedsatt med minst 2/5, dvs. det finns mindre än 60 procent kvar av arbetsförmågan. Antalet delinvalidpensionstagare har ökat på senare år.
Sakkunnig är specialistläkare inom företagshälsovård Annika Jalli.
