- Symtom på öroninflammation, som rastlöshet på natten och öronvärk kan likna förkylningssymtom, så en korrekt diagnos kräver en läkares bedömning.
- Smärtstillande medel och bedövande örondroppar kan lindra symtomen på öroninflammation, men om ditt barn inte tillfrisknar eller har hög feber bör du kontakta en läkare.
- God handhygien, vaccinationer och användning av xylitol kan förhindra öroninflammationer. I återkommande fall kan konsultation med en specialistläkare och eventuell insättning av rör i öronen vara nödvändigt.
Det kan vara svårt att känna igen öroninflammation hos ett barn, eftersom dess symtom, såsom rastlöshet på natten och gråtmildhet, också är vanliga i samband med förkylningar. Öronvärk tyder inte alltid direkt på öroninflammation, eftersom det också kan orsakas av annat, såsom en funktionsstörning i örontrumpeten eller svalginflammation. Att ställa en diagnos kräver en läkares bedömning, och du bör inte försöka göra det själv hemma.
Symtomen på öroninflammation kan variera enligt ålder och typ av inflammation. Vanliga symtom på öroninflammation är:
- Öronvärk: Detta är ett av de vanligaste symtomen som kan vara molande eller skarp och ofta förvärras när man ligger ner.
- Rastlöshet på natten och uppvaknande: Särskilt hos små barn kan öronvärk orsaka rastlös sömn och göra att de vaknar på natten.
- Feber: Öroninflammation kan höja kroppstemperaturen, vilket kan leda till att barnet får feber.
- Nedsatt hörsel: Inflammation kan orsaka tillfällig hörselnedsättning i det inflammerade örat.
- Vätska som rinner från örat: Om trumhinnan punkteras kan klar, grumlig eller varig vätska rinna från örat.
- Irritation och rastlöshet: Barnet kan vara mer trilskt eller rastlöst på grund av öronvärk.
- Snuvighet och hosta: Öroninflammation hör ofta samman med luftvägsinfektioner, så snuva och hosta är vanliga symtom.
- Aptitlöshet och kräkningar: Hos små barn kan öronvärk påverka aptiten och orsaka illamående eller kräkningar.
Om du misstänker en öroninflammation är det viktigt att söka läkarvård så att barnet får rätt diagnos och nödvändig behandling.
Ibland behandlas öroninflammationer med antibiotika, men en stor del går över utan en antibiotikakur. Om ingen antibiotikabehandling inleds, behandlas inflammationssymtomen med värkmedicin och situationen följs upp under några dagar. Särskilt för äldre barn som kan berätta om sin smärta kan behandling utan antibiotika vara ett bra alternativ, bara man följer med tillfrisknandet.
Inflammationen behandlas symtomatiskt med febernedsättande och smärtstillande medel och tillräcklig vätsketillförsel. Du kan lindra barnets symtom med nässpray, näsdroppar eller saltvattenspray, även om det inte kommer att få inflammationen att läka snabbare.
Att ge smärtstillande medel kan lindra symtomen. Bedövande örondroppar kan också hjälpa till som smärtlindring. Om barnet inte tillfrisknar eller har hög feber bör du kontakta en läkare. Hos läkaren kan öroninflammation konstateras på ett tillförlitligt sätt och vid behov kan antibiotikabehandling påbörjas.
Behandling enligt symtom:
- Smärtstillande medel som paracetamol eller ibuprofen kan lindra värken och sänka febern.
- Bedövande örondroppar kan ge snabb lindring vid öronvärk.
- Nässprayer, näsdroppar eller saltlösningssprayer kan få barnet att må bättre, även om de inte får inflammationen att läka snabbare.
Antibiotikabehandling:
- Ibland, särskilt vid bakteriella öroninflammationer, kan antibiotika ordineras.
- Antibiotikabehandling påbörjas inte alltid omedelbart, utan situationen kan följas upp i några dagar, särskilt om barnet är äldre och kan berätta om sina symtom.
Återkommande öroninflammationer:
- Om barnet har återkommande öroninflammationer kan man överväga insättning av rör i öronen som hjälper till att ventilera mellanörat och kan förhindra att inflammationen upprepas.
- Dessutom kan storleken på tonsillen i nässvalget kontrolleras och vid behov tas bort, även om det inte direkt förebygger öroninflammationer.
Insättning av rör i öronen:
- Insättning av rör i öronen är ett vanligt ingrepp som vanligtvis görs under anestesi.
- Vid ingreppet görs ett litet snitt i trumhinnan, sekretet sugs bort och röret sätts på plats.
- Ingreppet är snabbt och barnet kan åka hem samma dag.
- Hur insättningen av rör i öronen har lyckats följs upp med hjälp av kontrollbesök.
Vid förebyggande av öroninflammation är det viktigt att minska spridningen av influensavirus. Handhygien, influensavaccin och pneumokockvaccin är effektiva sätt att skydda sig mot öroninfektion. Om föräldrarna slutar röka och man regelbundet använder xylitol kan risken för öroninflammation också minskas.
Öronvärken börjar ofta på natten. Det är inte nödvändigt att uppsöka läkare genast. Det går att vänta med att uppsöka läkare till exempel till morgonen.
Om sjukdomen drar ut på tiden, är det bra att uppsöka läkare för att se om sjukdomen eventuellt har orsakat en varig öroninflammation. Ibland kan så kallat limöra utvecklas som en följdsjukdom till en varig öroninflammation, vilket innebär att segt sekret som ger en hörselnedsättning samlas i mellanörat.
En öronundersökning kan kännas obehaglig för ett litet barn, men den är inte farlig och oftast smärtfri. Det bästa du kan göra som förälder är att hålla barnet stadigt i famnen, så att läkaren snabbt kan undersöka barnets öra.
Läkaren kan bedöma om antibiotikabehandling behövs eller om symtomatisk behandling är tillräcklig.
Öroninflammation är ett inflammatoriskt tillstånd i innerörat som kan påverka mellanörat (mellanöreinflammation) eller innerörat (inneröreinflammation). Öroninflammation är vanligt, särskilt bland små barn.
Vanliga symtom inkluderar öronvärk, feber, rastlöshet på natten, hörselnedsättning, vätska som rinner från örat, irritabilitet och rastlöshet, och vanligtvis influensasymtom som snuva och hosta.
Öroninflammation diagnostiseras genom läkarundersökning av hörselgången och trumhinnan med otoskop. Vid behov kan även övriga diagnostiska metoder användas.
Öroninflammation behandlas ofta symtomatiskt med smärt- och febermedicin. I vissa fall, särskilt vid bakteriella öroninflammationer, kan antibiotika ordineras. Vid återkommande öroninflammationer kan insättning av rör i öronen övervägas.
Ja, många öroninflammationer läker av sig själv utan antibiotikabehandling, särskilt om de orsakas av ett virus. Läkaren kan rekommendera uppföljning av symtomen och smärtstillande läkemedel.
Öroninflammation i sig är inte smittsam, men de virus och bakterier som orsakar den kan sprida sig från person till person, vilket orsakar luftvägsinfektioner som kan leda till öroninflammation.
Förebyggande av öroninflammation innefattar god handhygien, undvikande av exponering för tobaksrök, vaccinationer (såsom influensavaccin), amning och användning av xylitol.
Man bör uppsöka läkare om öronvärken är svår, barnet har hög feber, vätska rinner från örat, hörseln försämras eller om symtomen inte lindras inom några dagar.
Ja, öroninflammation kan tillfälligt försämra hörseln i det inflammerade örat. I de flesta fall återgår hörseln till det normala när inflammationen läker.
Återkommande öroninflammation avser en situation där en person, oftast ett barn, insjuknar i öroninflammation flera gånger under en kort tid. Det brukar kallas återkommande öroninflammation när barnet har haft minst tre öroninflammationer under en sexmånadersperiod eller fyra öroninflammationer under ett år.
Återkommande öroninflammationer kan orsakas av en mängd olika faktorer, såsom barnets ålder, anatomiska faktorer som en kortare och smalare örontrumpet, exponering för andra barns luftvägsinfektioner på dagis eller hemma, exponering för passiv tobaksrök eller allergier.
Även om inte alla öroninflammationer kan förebyggas, kan risken för öroninflammation minskas, till exempel genom att amma barnet, god handhygien, undvika exponering för tobaksrök och ta pneumokock- och influensavaccin.
Insättning av rör i öronen övervägs vanligtvis om barnet har återkommande öroninflammationer som påverkar barnets allmänna välbefinnande, orsakar betydande hörselnedsättning eller om det finns risk för permanent hörselskada.
Barnallergiläkare, det vill säga läkare i barnallergologi, är specialister inom pediatrik, som har ytterligare utbildning i barnastma och behandling av allergiska sjukdomar.
Mehiläinens specialistläkare inom barnsjukdomar finns här för dig när ditt barn har symtom på öroninflammation.
Om barnet lider av en öroninflammation kan du också boka tid hos vår öronläkare.
Våra allmänläkare hjälper dig också om situationen kräver det.
På den Digitala rådgivningsbyrån kan du ställa frågor om barnets vård eller föräldraskap. Utbildade barnmorskor och sjukskötare står till din tjänst dygnet runt, antingen mot en engångsavgift eller mot en fast månadsavgift.
Frågor om öroninflammation? På Digikliniken får du svar snabbt och enkelt. På distansmottagningen behandlas symtom och sjukdomar som inte kräver en fysisk undersökning.
