Välbefinnandet byggs upp av vila, motion, näring och mental energi. Människan är en helhet, och om någon av välbefinnandets pusselbitar saknas lider helheten. På den här sidan har vi samlat Mehiläinens experters artiklar och tankar om välbefinnande.
– En central del av välbefinnandet är känslan av att man har kontroll över sitt liv. Om livet påverkas av externa faktorer och stressmoment såsom e-postmeddelanden, hushållssysslor, brådska och tidtabeller kan känslan av kontroll minska vilket kan orsaka stress, förklarar Pippa Laukka, specialistläkare inom idrottsmedicin.
På Mehiläinen behandlar vi hela patienten, inte bara sjukdomen eller symtomen. Läkaren använder sin expertis för att utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen, men samtidigt går man vid behov också igenom andra delar av livet såsom livsstil eller stress. Läs mer om våra experter och be vid behov om råd i tidsbokningschatten för att hitta rätt expert.
Sömn
Sömn och vila är enkla faktorer som påverkar vårt välbefinnande, men som ofta försummas. Stress och brådska kan påverka livsrytmen så att man inte har tillräckligt med tid för vila och sömn.
Sömnen påverkar inte bara orken, utan också andra områden i livet. En god nattsömn ger ork att röra på sig och idrotta på ett sunt sätt och nå bättre idrottsprestationer. När man är utvilad är man också piggare och effektivare i sitt arbete; tanken löper och koncentrationen blir djupare.
Sömnbehovet är individuellt, men alla behöver få tillräckligt med sömn under hela veckan. Att försöka ta igen sömnskulden under helgen räcker inte för att hålla sig pigg hela veckan, och långa sovmorgnar under helgerna kan i värsta fall störa dygnsrytmen.
Näring
Vad vi äter påverkar vår dagliga vakenhets- och energinivå, motionen, kroppen och sömnkvaliteten. Det finns så många dieter och rekommendationer gällande näring och ätande att det ibland kan kännas som att det har blivit för svårt att äta.
Genom att bekanta sig med näringsrekommendationerna kan man bygga upp en bra diet. Genom att skaffa sig kunskap kan man fylla sin tallrik och anpassa sin måltidsrytm i enlighet med rekommendationerna, men man bör också vara tillåtande mot sig själv. Man måste acceptera att det tar tid att förändra sina matvanor. Godsaker och småätande bör ersättas med annat som också ger njutning och som samtidigt främjar välbefinnandet. En strikt diet ger inte nödvändigtvis välbefinnande om ätandet orsakar stress och självförebråelse.
Motion
Även när man motionerar bör man lyssna på sin kropp. I idrott och motion kan man förstås sträva efter resultat och förbättring av sina prestationer, men tvångsmässighet ökar inte motionens effekter för välbefinnandet. Tvångsmässighet man hänga ihop med ett osunt behov av att kontrollera mängden motion eller mat eller exempelvis att man motionerar trots en förkylning eller belastningsskada.
Läs mer:
Så här äter du rätt. En hälsosam diet är en del av välbefinnandet
Återhämtning
Psykisk återhämtning efter arbetsdagen och fysisk återhämtning efter idrott är viktiga för välbefinnandet. Långvarig belastning kan påverka både kroppen och psyket på ett negativt sätt.
Tankens kraft
Det sägs att man kan påverka sitt psykiska välbefinnande genom sin attityd och sitt sätt att tänka. Positivt tänkande påverkar vårt agerande. När ditt agerande styrs av positivitet är denna positivitet synlig också för andra och påverkar deras sätt att förhålla sig till dig.
Bekanta dig med expertens tankar om kraften i ett positivt sinnelag
Psykiskt välbefinnande och stress
Ibland mår psyket inte bra, och då kan man behöva behandling. Läs våra artiklar om hur man känner igen stress, depression, trötthet eller ångest. Man kan göra mycket själv för att återhämta sig från dessa problem, och vid behov är det bra att också tala med en allmänläkare, företagsläkare, psykoterapeut, psykolog eller företagspsykolog. När man får möjlighet att tala om saken med en expert får man verktyg för att förstå sig själv och påverka sitt välbefinnande.
Läs mer:
Att klara av vardagen
Mentala hälsoproblem
När man talar om mentala hälsoproblem menar man inte tillfällig nedstämdhet, stress eller ångest utan sådana problem som kräver att man söker hjälp. Mentala hälsoproblem bör identifieras i tid.